Tack min älskade kropp!

Har du tänkt på vilken fantastisk kropp du har? Den bär dig genom livet och den följer med dig på vad du än tar för dig. När dina tår möter vattenytan i sommarens första dopp är det din kropp som låter dig rysa av njutning. Det är din fantastiska kropp som gör det möjligt att känna din älskades händer, doften av en nybakad kanelbulle och lyckan i att dansa till din favoritlåt.

Och fastän du kanske inte alltid är så snäll mot den så gör den vad den kan för att du ska fungera så bra det bara går. För din kropp gör allt för dig. När du gör en massa "måste" och "borde" fokuserar din kropp på vad du faktiskt behöver. Och när du drivit på dig för hårt så påminner den dig om att vila. För din kropp vill att ni ska vara tillsammans så länge som möjligt.

Så kom ihåg vilken fantastisk kropp du har. Hur vacker och makalös den är i all sin unika skörhet. Ta hand om den och ge den den all den kärlek, njutning, näring och lek den förtjänar. Be den förlåta dig om du inte varit så snäll mot den tidigare. Och ta dig tid att lyssna på din kropp, för den är såå mycket klokare än vad ditt begränsade intellekt är.

Avslutar med ett tänkvärt citat av taoisten Lao Zi som jag hittat på en av mina nyfunna favoritbloggar "En drömmare med öppna ögon":

När människan är vid liv är hon mjuk och svag;
när hon är död är hon stel och hård.
När örter och träd lever är de späda och spröda;
när de är döda är de torra och vissna.
Därför är det stela och hårda dödens följeslagare,
medan det mjuka och svaga är livets följeslagare.

Ge dig själv en stoor kram! =) / sandra